Linnéa Hoffsten

Idag var jag ute och övningskörde med pappa i min saab. Vi tog en sväng dit pappa trodde att Dacke stod. När jag körde upp på gården ser jag i hagen lille Dackeman. Jag hoppade ut ur bilen och tårarna bara rann ner längst min kind. Precis när jag klivit ut ur bilen ropar jag efter Dacke. Han tittade upp på mig och började gå sakta framåt. Där stod vi i kanske 10 min och bara gosade och samtidigt som jag grät. Det va sjukt jobbigt att åka där ifrån men de va ändå väldigt skönt att veta att han har de bra.....Men gud va jag saknar honom....



<3<3<3<3